Idag skriver Unga Allergiker under tillsammans med LSU och 41 andra företrädare för barn- och ungdomsorganisationer om regeringens statsbudget. Regeringens ord om att stötta ungas egen organisering verkar mestadels vara just det – ord.
I en debattartikel tidigare i höstas uttryckte socialminister Jakob Forssmed (KD) regeringens starka engagemang för ungas självständiga organisering och inflytande. Han bekräftade vår oro över att upplägget för den historiskt stora satsningen på fritidskortet inte var anpassat för ungas deltagande i våra verksamheter, men försäkrade oss samtidigt om att regeringen gör andra prioriteringar för att stärka den självständiga organiseringen.
Minskad finansiering till ungdomsorganisationer
Forssmed skrev: ”Ungas självständiga organisering och inflytande i samhället är en central del av regeringens ungdomspolitik. Unga i hela landet ska ha möjlighet att organisera sig och utöva inflytande över samhällsutvecklingen. Ingen kan ta miste på regeringens engagemang i denna fråga.”
Men sanningen är att det faktiskt är ganska lätt att ta miste på detta så kallade engagemang i frågan om ungas egen organisering. Något som är en nyckelkomponent inom ungdomspolitiken och en nödvändighet för en stark och inkluderande demokrati. Trots växande engagemang i våra organisationer minskar finansieringen, och kraven som ställs på ideellt arbetande unga blir allt högre. Regeringens ord om att stötta ungas egen organisering verkar mestadels vara just det – ord.
”Av de över 23 miljarder som går till statsbidrag för civilsamhället får ungdomsorganisationer nöja sig med att dela på en ynka procent.”
Ungas engagemang värderas inte
Vi tror på ett starkt och resurssatt föreningsliv med stor bredd och vi är trötta på att vara en nedprioriterad del av civilsamhället. Av de över 23 miljarder som går till statsbidrag för civilsamhället får ungdomsorganisationer nöja sig med att dela på en ynka procent. En procent! Vilken signal sänder det? Att våra medlemmar och verksamheter inte värderas, att ungas arbete med att bygga framtidens demokrati och demokratiska medborgare är något som regeringen inte prioriterar.
2026 väntar en nedskärning på 50 miljoner kronor, vilket innebär att statsbidraget till ungdomsorganisationer kommer att ligga under nivån från 2011, både i nominellt och realvärde. Justerat för inflation skulle statsbidraget i dag behöva ligga på cirka 337 miljoner kronor – i stället kommer det att ligga på 240,68 miljoner.