Klådan och bölderna hon haft som liten försvann i tonåren och Magdalena trodde att hon blivit bättre. Då slog eksemen till med full kraft igen. – Det gjorde så ont att jag grät, säger hon.
Hon hade lämnat barndomshemmet i Dalarna och flyttat in i en egen lägenhet i Göteborg när eksemen återigen blossade upp. Det började med lite klåda, som snabbt blev värre.
– Det var svårt att låta bli att klia, särskilt på nätterna. Därför hade jag stora sår som sved och stramade när jag vaknade, säger Magdalena Brobäck, 26.
Eksem påverkade henne mycket, särskilt tiden runt högstadiet
Hon har flera olika allergier mot mat, pollen och pälsdjur. Så när pollensäsongen kom förvärrades eksemen ytterligare. Hon kontaktade sjukvården i sin nya stad och fick en remiss till en hudmottagning, men fick veta att det skulle dröja åtta månader innan hon kunde få hjälp med behandling och nya
krämer.
– Det var lite av en chock. Det kliade och gjorde så fruktansvärt ont att jag knappt sov något alls på natten. Jag mådde så dåligt att jag grät och tvingades sjukanmäla mig från jobbet. De som känner mig vet att jag är väldigt envis och aldrig skulle sjukanmäla mig om det inte var riktigt illa. Även om det kändes som att eksemen kommit från ingenstans hade Magdalena en hel del besvär när hon var yngre. Bölder och sår som ibland blev bättre och ibland sämre. Eksemen påverkade henne mycket, särskilt tiden
runt högstadiet.
Hon minns en skolavslutning i sexan.
– Jag hade köpt nya jättefina sandaler som jag verkligen ville ha på mig. Men de var helt öppna och på insidan av fötterna hade jag två jättestora eksem som jag tyckte förstörde allt. Jag minns att jag grät och inte ville gå på avslutningen. Men mamma peppade mig och sa att ingen skulle bry sig. Så till slut gick jag ändå – och ingen brydde sig. Det har blivit enklare med tiden att lära sig acceptera det som syns utåt, tycker hon. Värst är det dock när eksemet sitter i ansiktet, eftersom det blir svårt att sminka sig när huden är sårig.
– Jag brukar ofta få höra ”har du provat att smörja in dig?” från folk jag inte känner. Det kan kännas jobbigt. Jag fattar att folk vill väl, men det är väl klart att jag smörjer in mig? Jag lägger flera timmar i veckan på att smörja in mig!
Eksem rubbar självförtroendet och påverkan på måendet, speciellt när man känner sig ensam
I dag lever vi även i en värld där många känner förväntningar på att posta bilder och videos i sociala medier. Hur påverkas man av de förväntningarna när man är mitt inne i ett eksemskov?
– Jag tror att många påverkas av det och att det tar på självförtroendet, särskilt om man är i 14–15-årsåldern. I dag bryr jag mig inte så mycket, men jag lägger heller inte upp en bild där man ser hela min arm om jag har eksem, utan kanske bara på ansiktet. Jag tänker också på vilka kläder jag tar på mig,
särskilt på sommaren. Samtidigt försöker jag tänka att vi alla har problem att tampas med och att eksemet råkar vara mitt.
Forskning har visat att atopiskt eksem ökar risken för psykisk ohälsa och depression. Magdalena har dock aldrig fått någon fråga från vården om hur hon mår eller påverkas av sin sjukdom. Inte heller om triggerfaktorer, alltså sådant som kan påverka eksemet. Utan fokuset har legat på att skriva ut
behandling, menar hon.
”Eksem är en kronisk sjukdom som går upp och ner. Det är en lång och jobbig väg att gå särskilt för en ung person”
Hur gick det då till slut med eksemet som plötsligt kom tillbaka? Jo, efter några plågsamma månader kontaktade Magdalena till slut hudmottagningen och berättade att hon inte längre stod ut. Då fick hon en tid. Och med hjälp av smörjbehandling och medicinsk ljusbehandling blev hon successivt bättre.
– Det var jätteskönt att bli av med den värsta smärtan och klådan. Men jag är besviken över att jag skickades tillbaka till vårdcentralen igen efter det, trots att hudläkaren tyckte att eksemet var så illa att jag kanske skulle behöva mer avancerad, så kallad systemisk, behandling. När det nu börjar bli värre måste jag återigen få remiss och vänta 8 månader på ett besök hos hudläkare. Atopiskt eksem är en kronisk sjukdom som går upp och ner. Det är en lång och jobbig väg att gå särskilt för en ung person, menar hon, att hela tiden behöva få en remiss för att få hjälp.
Hon upplever också att vården fungerade bättre när hon var barn, eftersom hennes allergiläkare såg helheten på ett annat sätt. Denne såg också till att hon fick komma till hudläkare och få mer specialiserade behandlingar så fort det behövdes.
Vad kan bli bättre?
– Alla som behövt vård på specialistmottagning borde få komma dit igen
med jämna mellanrum, utan krav på remiss.
”I Unga Allergiker jag fick träffa andra med samma problem och känna mig mindre ensam med eksem och allergi”
Finns det något som hjälpt när sjukdomen varit som tuffast?
– Under min uppväxt kände jag mig ganska ensam om mitt eksem och mina
allergier, som att jag var den enda i hela världen som hade det så. Så fick
jag en inbjudan till en medlemsträff med Unga Allergiker, där jag fick träffa
andra med samma problem och engagerade mig i föreningen.
Den gemenskapen har gjort stor skillnad, menar Magdalena Brobäck,
och i dag sitter hon även i Unga Allergikers styrelse.
– Det är också viktigt att komma ihåg att du är fin som du är och inte
sämre för att du är lite prickig. Men man behöver stå på sig i vården, för det
finns bra hjälp att få.
Intervjun är publicerad i, och hämtad från, Astma- och Allergiförbundets rapport Eksem hos barn och unga.
Känner du dig ensam i ditt eksem eller med allergier? Det är du inte! Välkommen in i gemenskapen genom att bli medlem hos oss på Unga Allergiker.
